Smärta runt revbenen kan komma från allt från en överansträngd muskel till en spricka i revbenet, en inflammerad broskförbindelse eller något som sitter djupare i bröstkorgen. Det blir ofta tydligare när du andas djupt, hostar, skrattar eller vrider överkroppen, och just därför är det lätt att bli osäker på vad som faktiskt händer. Här går jag igenom de vanligaste orsakerna, hur symtomen brukar skilja sig åt och vad som är rimligt att göra själv innan du söker vidare.
Det viktigaste att skilja på vid smärta runt revbenen
- Smärta som förvärras av djupandning, hosta eller vridning kommer ofta från bröstväggen, men inte alltid.
- Ett revbensbrott eller en spricka ger ofta tydlig ömhet på en punkt och blir sämre vid rörelse, hosta och skratt.
- Muskel- och ledrelaterad smärta triggas ofta av belastning, statisk hållning, träning eller en seg hosta.
- Andfåddhet, feber, tryck över bröstet eller påverkat allmäntillstånd talar för att du ska bedömas snabbare.
- Rörelse i lagom dos och kontrollerad andning brukar hjälpa mer än total vila.
Varför revbenen gör ont när du andas och rör dig
Bröstkorgen är byggd för att röra sig. Revbenen följer med när du andas, och de är kopplade till både bröstryggen, bröstbenet och små muskler mellan revbenen. Om någon av de här strukturerna blir irriterad kan smärtan kännas skarp, molande eller huggande, och den märks ofta extra tydligt när du vrider kroppen, lyfter armen eller tar ett djupt andetag.
Det är också därför smärta i området ibland lurar. Ett problem i bröstryggen kan kännas som att det sitter i revbenet, och en inflammation i revbensbrosket kan upplevas som bröstsmärta. När smärtan dessutom påverkas av andningen behöver man tänka bredare än bara muskler och skelett, och nästa steg är att skilja på de vanligaste orsakerna.
De vanligaste orsakerna jag brukar se
| Orsak | Typiska tecken | Vad som ofta förvärrar det | Hur det brukar utvecklas |
|---|---|---|---|
| Muskelsträckning i bröstryggen eller mellanrevbensmusklerna | Lokal ömhet, drag eller krampkänsla, ofta efter hosta, träning eller ovanlig rörelse | Vridning, djupandning, hosta, nysning och armlyft | Ofta bättre inom dagar till några veckor om belastningen anpassas |
| Revbensspricka eller revbensbrott | Tydlig öm punkt över revbenet, smärta efter fall, slag eller kraftig hosta | Djupandning, skratt, hosta, att vända sig i sängen | Enligt 1177 tar det ofta omkring en till två månader innan det lättar ordentligt |
| Kostokondrit eller Tietzes syndrom | Ömhet nära bröstbenet där revbenet fäster, ibland svullnad vid Tietze | Tryck mot området, vissa rörelser, ibland djupandning | Brukar vara ofarligt men kan hänga kvar i veckor eller månader |
| Irritation i revbensleder eller bröstrygg | Smärta som känns vid rotation, ryggsträckning eller långvarigt sittande | Stelhet, stillasittande, lyft och rörelser åt samma håll upprepade gånger | Ofta tydligt kopplat till belastning och hållning |
| Lungsäcksinflammation eller lunginfektion | Skarp smärta tillsammans med hosta, feber eller andfåddhet | Djupandning och hosta | Behöver bedömas medicinskt, särskilt om du känner dig sjuk |
| Smärta från organ i bröstet eller övre magen | Smärtan går inte tydligt att provocera fram med tryck eller rörelse och följs ofta av andra symtom | Beror på orsaken, inte på revbenen i sig | Här behöver man tänka bredare än en lokal revbensskada |
Det jag alltid försöker reda ut först är om smärtan går att påverka med ett finger, en rörelse eller en viss ställning. Om den gör det talar det oftare för bröstväggen än för lungor eller hjärta. Om den inte gör det, eller om den kommer med andra symtom, måste man tänka bredare.
Så skiljer jag mellan muskelvärk, revbensbrott och något mer oroande
Det som ofta talar för muskel- eller ledrelaterad smärta
- Smärtan går att provocera fram när du trycker på området.
- Den blir tydligare när du vrider överkroppen eller lyfter armen.
- Den kommer ofta efter träning, hosta, dålig arbetsställning eller ovanligt mycket belastning.
- Du känner dig i övrigt ganska opåverkad, utan feber eller andfåddhet.
Det som ofta talar för ett revbensbrott
- Du har ramlat, fått ett slag mot bröstkorgen eller hostat väldigt kraftigt.
- Det finns en tydlig öm punkt över ett specifikt revben.
- Det gör ont att andas djupt, hosta, nyser, skratta eller vända dig i sängen.
- Smärtan kan bli mer tydlig några dagar efter skadan, inte mindre.
1177 beskriver just att revbensbrott ofta känns vid djupandning, hosta, nysning och skratt, och att det brukar ta ungefär en till två månader innan besvären har lagt sig ordentligt. Det är ingen snabb skada, men den går ofta att hantera utan att något behöver opereras.
Det som gör att jag vill att du söker vård snabbare
- Du blir andfådd, svag eller ovanligt påverkad.
- Du har feber, hosta eller känner dig tydligt sjuk.
- Smärtan sitter som ett tryck över bröstet eller strålar mot arm, käke eller rygg.
- Smärtan kom plötsligt och är ovanligt stark, särskilt efter trauma.
- Du har yrsel, kallsvettning eller en känsla av att något inte stämmer.
1177 rekommenderar akut hjälp om du får stark bröstsmärta som inte går över inom 15 minuter. Det är en enkel tumregel som jag tycker att man ska ta på allvar, särskilt när symtomen inte beter sig som en vanlig bröstväggssmärta.
Vad du kan göra själv de första dagarna
Om det verkar röra sig om en ofarligare irritation i bröstkorgens muskler, leder eller brosk är målet inte att ligga still och vänta. Jag brukar tänka: lugna ner, men håll igång. Total vila gör ofta bröstryggen stelare och andningen ytligare, och det är sällan en bra kombination.
- Rör dig i små doser flera gånger per dag. Korta promenader är ofta bättre än långa pass i soffan.
- Andas lugnt ner i magen och bröstkorgen. Om det går utan att smärtan skjuter i höjden kan 5 djupa andetag, 3 till 5 gånger per dag, vara lagom i början.
- Minska sådant som tydligt provocerar: tunga lyft, explosiv träning, mycket vridning och kontaktidrott.
- Testa värme eller kyla 10 till 15 minuter åt gången om det känns skönt.
- Om du misstänker revbensbrott ska du inte snöra åt bröstkorgen hårt; det kan göra andningen ytligare.
- Receptfria smärtstillande kan ibland vara aktuella, men följ alltid anvisningarna och undvik dem om du har skäl att inte ta dem.
Det viktigaste är att du hittar en nivå där smärtan är tydlig men hanterbar, inte att du jagar noll smärta från första dagen. Nästa steg är att bygga upp rörlighet och belastning på ett sätt som inte retar upp området i onödan.
Så brukar jag lägga upp rehab när smärtan inte är farlig
När smärtan tydligt verkar komma från bröstväggen vill jag i första hand få tillbaka normal rörelse i bröstkorgen, normal andning och en gradvis tålighet för belastning. Det behöver inte vara avancerat, men det behöver vara konsekvent.
Steg 1 är att få ner irritationen
Här räcker det ofta med att minska de rörelser som gör ont mest och samtidigt fortsätta med vardagsrörelse. Det brukar vara ett misstag att vänta tills allt känns perfekt innan man rör sig igen.
Steg 2 är att få tillbaka rörlighet i bröstryggen och revbenen
- Lugna rotationsrörelser i sittande eller liggande, 6 till 8 repetitioner per sida.
- Rörelser där du öppnar upp bröstkorgen, till exempel lätt bröstryggsextension över en stolrygg eller en foam roller om du redan är van vid det.
- Kontrollerad andning med händerna runt de nedre revbenen så att du känner hur bröstkorgen expanderar åt sidorna.
Jag gillar att hålla det enkelt i början. Om en övning ger en skarp, huggande smärta som sitter kvar länge efteråt är den för mycket just nu. Då är det bättre att backa ett steg och öka mer försiktigt.
Läs också: Ont i revbenen? Muskler, orsaker och smart rehab
Steg 3 är att belasta upp i rätt ordning
- Börja med vardagsbelastning och promenader.
- Gå vidare till lättare styrka för rygg, skuldror och bål när andning och rotation känns lugnare.
- Testa sedan mer specifik träning, som löpning, rodd, pressövningar eller kontaktidrott, först när hosta, skratt och djupandning inte längre ger skarp smärta.
Vid revbensfraktur får du räkna med längre tid än vid en vanlig muskelsträckning, och då blir tålamod faktiskt en del av behandlingen. Den som går tillbaka för fort riskerar oftast bara att dra ut på besvären.
Det som ofta förlänger besvären i onödan
- Att bli helt stilla i flera dagar i rad.
- Att andas ytligt hela tiden för att slippa smärta.
- Att återgå till tung träning för tidigt, särskilt med rotation och press.
- Att träna igenom skarp smärta och hoppas att det ”släpper efter uppvärmning”.
- Att bortförklara feber, andfåddhet eller allmän sjukdomskänsla som bara en muskelgrej.
Min enkla tumregel är att smärta som följer rörelse, tryck och djupandning ofta kommer från bröstväggen, medan smärta som kommer tillsammans med andfåddhet, feber, tryck över bröstet eller tydlig allmänpåverkan ska bedömas snabbare. Om besvären inte vänder tydligt inom en till två veckor, eller om de kom efter ett slag eller fall, är en medicinsk bedömning nästan alltid mer värdefull än ännu mer gissande.
